Suomeksi på Svenska in English



Historia

Kymmene älvens kurva i Iitti (Itis), många sjöar och Salpausselkä ås och dess omgivning har erbjudit boplatser för människan redan i stenåldern. De många förhistoriska fynden berättar om en tid för länge sedan. De mest betydande fynden är boningen i Keitaa och klippmålningen i Haukkavuori i Konnivesi ,som föreställer en galopperande älg. Namnet Iitti torde ha ursprungligen förekommit i form "Ithimaa" och "Ii" betydde "vattenande".

Iitti uppstod vid gränsen mellan Tavastland och Karelen. Under åren 1743 - 1812 gick gränsen öster om Iitti längs Kymmene älv. År 1949 överfördes Iitti från Nylands län till Kymmene län som bildades av de delar av Viborgs län som blev kvar efter kriget. Fast iittiborna har anpassat sig till sina nya omständigheter, har de bevarat en stark medvetenhet om sina rötter i Tavastland. Iittis läge på gränsen av två landskap framgår också av dialekten, som hör till de västliga dialekterna, men har tagit starkt intryck av de östliga dialekterna.

Iittis församling grundades år 1539 på Gustav Vasas påbud. Från Iitti modersocken avskildes t.ex. Kouvola och Jaala och till sist Kuusankoski år 1920, då kommunen fick sin nuvarande omfattning. Med Kuusankoski förlorade Iitti största delen av sin industri; bara medelstora sågverk, kvarnar, snickeriverkstäder och Kaukas trådrullefabrik blev kvar. Mankala forsar byggdes ut för vattenkraft på 1940-talet och Vuolenkoski forsar på 1950-talet.

Jord- och skogsbruket har alltid varit av stor betydelse i Iitti, fast deras roll som sysselsättare har minskat och är numera ca. 10 %. De växande grannstäderna lockar folk och Iittis befolkning minskar steg för steg. På 1940-talet ökade befolkningen då 2 000 evakuerade förflyttades till Iitti. Migrationen fortsatte igen på 1950-talet trotts ny företagsverksamhet. De viktigaste företagen var fordonsfabriken Kiitokori Oy, Joka Oy, som tillverkade trailrar, textilfabriken Pallo-Paita Oy och Halton Oy som specialiserade sig på lösningar för inomhusklimat och som numera hör till de bästa inom branschen i världen. Befolkningsmängden ökade igen på 1980-talet men minskar på nytt i och med lågkonjunkturen.

Den mest betydelsefulla perioden i Iittis historia är byggandet av Helsingfors - S:t Petersburg järnvägen under 1876 - 79, då 100 000 människor tog del i byggarbetet. När järnvägen var färdig, ersatte Kausala kyrkbyn som det administrativa centret i kommunen. Berättelsen om Iittis Tiltu uppstod också den tiden och lever vidare i låten av Hiski Salomaa. Iittis kommunförvaltning grundades år 1870. Anders Johan Sjögren var språkforskare, etnolog och verksam också vid vetenskapsakademin i S:t Petersburg. Hella Wuolijoki, författare och riksdagsledamot, var värdinna på Marlebäck herrgård under 1920- och 1930-talet.



Kontaktuppgifter

Iitti kommun
PL 32
47401 Kausala
Finland
Tel. 020 615 9600
Fax 020 615 9617
Övriga kontakuppgifter
MAP